RUCKEL till SLOTT

Byggblogg om totalrenovering av ett timmerhus

Författare: diego (Sida 1 av 12)

Stenen tar aldrig slut

När man inte trodde att det kunde finnas fler stora stenar kvar, ja då gräver man självklart fram en bautasten som på bilden nedan. Efter tio skottkärror med lera och en måttlig mängd träning, så hittade vi en riktig utmaning när vi grävde fram det sista lagret i skorstenen. Nu är det bara fyra stora stenar kvar, varav det ena är något av det sjukaste vi sett. Det är ytterst tveksamt att vi kan dra ut den här genom dörren. Antagligen får vi ge oss ut på jakt efter en slagborr modell stor så att vi kan spräcka den med snigeldynamit.

Man kanske kan elda på stenen och spräcka den med kallvatten…? Om ett gäng egyptier utan stålhåttor kunde bygga pyramider mitt i öknen, så ska vi nog kunna förflytta det här åbäket på något vis. Men det blev inte av idag.

 

Game of stones

Det blev en ny vända till huset idag, för en spännande final av “Game of Stones”. Nu är det bara några bamsingar kvar i botten och man börjar äntligen få en känsla för hur planlösningen kommer bli. Det var väl värt alla timmar av förfärligt hackande, skyfflande och stånkande, även om det mest ser ut som en krigszon för tillfället.

Vädret var som vanligt inte det bästa, så det fick bli lite fix inne i ladan också. Vi satte upp lite tvärreglar i taket för att hålla ihop skivorna i skarvarna. Innan så hängde skivorna ner någon centimeter här och där i skarvarna, men nu är det slätt och fint. Det blir ju trots allt rätt fuktigt i ladan eftersom vi inte har någon värme på där, så träskivor har en tendens att svälla och slå sig om de inte är rejält fastskruvade.
Sedan ska vi måla färdigt innertaket när det varma vädret kommer åter. För där inne blir det ju inget takgips, det är ju trots allt bara en verkstad.

Sist men inte minst grävde vi fram ett par enstörar långt in i ladan som en bekant behövde till ett staket runt sin trädgårdsrabatt. Den förre husägaren måste ha lagt många timmar på att skala till de här fina pålarna. Men vi har ett hundratal kvar liggandes, så vi klarar oss om vi behöver bygga en gärdsgård (“smålandsstaket”) någon gång.
När vi släpade in dem i bilen så blev vi åter igen påminda om att vi borde skaffa oss en större bil. Men det är skönt med en gammal rosthög man inte behöver vara rädd om. Som tur var så krockade vi inte på hemvägen, för i så fall hade störarna förvandlats till målsökande missiler.

Nya historiska fynd

När man tror att det inte kan finnas fler hemligheten gömda i det gamla torpet, så får man sig plötsligt en överraskning. I arbetet med att riva den gamla murstocken så skulle vi idag lyfta bort en måttligt tung plåt. Sisådär tre centimeter tjock och 80×70 cm. Nemas problemas tänkte vi.

Efter en rejäl kraftsamling vände vi på plåten och fick se ett detaljerat motiv. Tyvärr väldigt rostigt så det var svårt och se allt, men man kan urskilja något form av motiv med två människor och överst en ängel med pilbåge. Ser ingen annan förklaring än att det är lille amor som blivit avbildad i gjutjärn. Nederst på plåten fanns ett mer exotiskt motiv med palmer och en elefant med stora betar. Trevlig överraskning, men samtidigt kan man ju nu inte kapa upp det hela med vinkelslipen som vi hade tänkt, utan måste klura ut vad vi gör med klumpen.

Efter en stunds forskning så verkar det vara en så kallad sättugnshäll, möjligen från det småländska järnbruket i Ålshult någonstans i närheten av Tingsryd. Ett stort stycke historia, som kan vara så gammalt som mitten av 1600-talet.

Frågan är vad vi gör med hela. Åbäket är nästintill för tungt för att flytta iväg så vi får väl helt enkelt smörja in det med motorolja och låta det stå tills vi hittar lämplig viloplats.

 

 

Färdigeldat i bakugnen

Nu när vi fått bort bautastenen kunde vi fortsätta med rivandet av den gamla murstocken. Tyvärr hade frugan åkt på något virus i veckan så jag fick sköta byggandet själv den här helgen. Efter ett tjugotal fulla skottkärror och otaliga tunga stenar, så är man lagom mör i kroppen. Men nu är det bara drygt 2 kubik kvar att riva. Det är i alla fall skönt att murstocken inte är bärande som en del kan vara.

Här är det tänkt att det ska bli ett badrum med tiden, på knappt 8 kvadratmeter. Litet men funktionsdugligt, är förhoppningen. Enligt ritningen vi gjort så ska det hela få plats men när man ser det i verkligheten så undrar man verkligen hur det ska kunna rymmas både toa,  dusch och tvättmaskin på en sådan liten yta.

 

Bra verktyg och maskiner inför vårens husbyggande

Idag fick jag en liten “mystery box” med posten, fylld med verktyg som kommer behövas till husbygget. Jag köpte tidigare en elhyvel från Biltema som gick sönder efter bara ett par plankor, och givetvis hade de inga reservdelar att erbjuda. Så det blev skroten för den och jag gav mig på jakt efter en ny när jag hittade maskinhandeln på nätet – hemfint.se som säljer det mesta inom verktyg och redskap, vilka jag inte hört talas om tidigare.

Ett rejält brett sortiment har de och riktigt bra priser jämfört med andra byggvaruhus på nätet. Efter lite förhandling så gick de glatt med på att sponsra mig med ett par av sina bra verktyg mot att jag länkar till deras hemsida härifrån bloggen. Riktigt generöst om du frågar mig, men jag är helt säker på att jag kommer handla byggprylar från dem i framtiden. De har allt från små handverktyg till stora byggställningar och grävmaskiner. Så har du inte redan upptäckt deras shop så rekommenderar jag dig att ta en titt.

Det som kom med i paketet var inte mindre än en elhyvel, perfekt för att slipa ner kanter som är ojämna. En mindre vibrerande slipmaskin, som är bra när man ska komma in i vrår eller rentav jämna till kanter på gipsskivor. Plus ett kit med olika filar för att slipa kedjan på motorsågen vilket är ytterst svårt att få bra utan en filmall, samt sist men inte minst en riktigt bra kakelskärare som man har för att skära till kakel och klinkers – som jag kommer att ha både i badrum och kök i framtiden, men kanske även som ett finare golv ute i min verkstad. Tror att den även hade en funktion för att göra runda hål i kakel vilket är ett stort plus. Våtrumsbehörighet det är för amatörer, för i Småland snickrar vi våra egna hus annars får man bo i tält.

Stor tack till nätbutiken Hemfint från både oss och katten. Verktygen kommer att komma mycket väl till pass.

Årets miljöinsats

Satfläsk vad plankor det blir när man river. Släpvagn efter släpvagn efter släpvagn. Vi tappade räkningen vid cirka 10 lass, och idag blev det 3 fulla lass ytterligare, men resten bränner vi nog upp på plats istället. Grannarna tyckte vi borde bränna alltihop, men den lilla miljövännen på axeln tyckte det var en dålig idé. Blir ju rätt många megawatt energi i något fjärrvärmeverk.

Som tur var så har vi vår egen hovleverantör av släptjänster, JO-släp. Ska man hyra släp i Växjö så är det ett självklart val. Toppenpriser och vänligt bemötande, men det kan vara bra att boka en dag i förväg.

Nackdelen med att renovera urgamla hus är allt extrajobb som det blir, både med rivningen och med att passa in det nya i det gamla och sneda. Men man kan spara en hel del på bygglov och så får man en charm som är omöjlig att få i ett nybyggt hus. Jag tycker fler borde släppa perfektionismen och leva lite, så länge man kan.

Bautastenen är väck

Äntligen har vi fått ut den hiskeligt stora stenen som utgjorde valvet i gamla bakugnen. Hur i helskotta ursprungsinvånarna lyckades lyfta upp den på sin plats från första början är ett mindre mysterium, men smålänningar ska visst vara bra på kast med liten sten.

Det hade möjligen gått att rulla ut åbäket med ett järnspett som hävstång och ett par starka gubbar. Jag försökte dock först att rida ut stentrollet som en äkta cowboy, men han var visst inte inriden ännu…

…men som tur var hade min kära farbror bättre utrustning liggandes i sin lada. En stropp runt klumpen och en vajervinsch så ligger stenen nu på behörigt avstånd från huset. Så nu kan vi fortsätta med att riva det som är kvar av skorstenen.

De lilla krafter som fanns kvar efter dagens stenflytt, gick åt till min bärsärkagång med motorsågen tills det att regnet gick igenom understället på oss. Men hur många träd och buskar man än fäller så finns det visst alltid fler…

Taken blir allt mindre

Det blir en hel del takläggning när man renoverar ruckel, men senaste taket var nog i det minsta laget. Den här gången blev det ett entrétak över dörren in till ladan, för väder och vind går hårt åt den. En enkel konstruktion av lite spillvirke är allt som behövs. Eftersom dörren är på gaveln av ladan så blir det inget nedfall från stora taket, utan endast lite regn och snö som kan blåsa in från sidan. Så inga stora snödjup att bära *fingers crossed*.

Nu ska dörren nog klara sig några år till. Vi får rengöra och måla den till våren så ser det ut som nytt. Tyvärr hade vi ingen lämplig plåtbit liggandes till taket, så det fick bli masonit och byggfolie tillsvidare. Eller som de säger i Indien… “lyxtak”.

Julhelger och andra uppdrag ser dock ut att ta överhanden de närmaste veckorna framöver, så nu blir det nog en välbehövlig paus både i byggandet och bloggandet. God jul på er, min kära läsare!

En övernattning är över

Då har vi äntligen övernattat i huset, eller rättare sagt i ladan. Ungefär lite som camping, mysigt men obekvämt.

Eftersom vi inte haft någon värme på i ladan när vi inte är där så blir det väldigt fuktigt även när man har värmen på. Tar ett bra tag att torka ut tjocka väggar, och med ett oisolerat betonggolv så är det inget lyxhotell direkt, men skönt att kunna bocka av det från listan. Det lär dock dröja till sommaren innan vi övernattar där igen.

 

Främsta fördelen med vår lilla campingtur var att man kunde snickra sent in på kvällen. Bland annat fick vi ihop konsoler till ett entrétak över ytterdörren in till ladan. Enkelt men skyddar dörren så vi inte behöver byta på nytt om ett år.

Målade även en del och städade upp runt huset så vi snart kan fortsätta med tilläggsisolering och ytterpanelen. Som vanligt hinner man en bråkdel av vad man har planerat, men det går framåt.

Luftmadrassen är provtryckt

Snart är det äntligen dags för den allra första övernattningen i torpet. Troligtvis är det första gången någon övernattar i skogstorpet på över 20 år. Vi har grävt fram vår gamla luftmadrass från förrådet och testat så den håller tätt, vilket den gjorde. Så nu finns det ingen återvändo. Det hade naturligtvis varit trevligare att övernatta på sommaren, men med en lägereld på kvällen och ett par tankade filmer på datorn så blir det säkert mysigt ändå.

Om det blir långtråkigt finns det ju alltid tusen saker att göra på huset när man ändå är där. Det är främsta fördelen med hus, det finns alltid något att göra. Särskilt nu när vi har en vettig verkstad med el och belysning, så är det som gjort för att stanna uppe halva natten och snickra.

Sida 1 av 12

Byggbloggen från Småland